En onskan om ett gott nytt ar och en forarglig historia om en ofrivilligt tillplattad rattsvans

Morsning, nu var det ett litet tag sedan. Vi har tagit oss fran Goa via Mumbai och darefter mot Indiens absoluta mitt, Nagpur. Mumbai var fantastiskt! "Staden som aldrig sover" ar absolut inget uttryck som New York City kan ta patent pa, for det finns en oerhort stark konkurrent i denna delen av varlden. Vi gick langs med strandpromenaden Marine Drive, akte ut till Elephanta Caves belaget pa en o vid Mumbai med utkarvade grottor i massor, fyllda av avbildningar av guden Shiva, gick pa bio for forsta gangen och naturligtvis en massa mer.

.

For tillfallet sitter jag och Sammy i en lagenhet i Nagpur och ser pa Mtv India. Minus att de visar samma videos 300 ganger om dagen sa ar det galet kul! Mtv hemma kan slanga sig i vaggen (forlat Anna, jag vet att du tar det som en personlig forolampning). Vi har namligen tillfalligt flyttat in hos en tjej som heter Akanksha. Akanksha var utbytesstudent samtidigt som jag i Usa, sa darav denna bekantskapen. Det ar oerhort skont att bo pa lite mer yta och framforallt ar det verklligen varldens chans att fa se Indien ur ett helt annat perspektiv. Vi har aven lyckats pricka in den exakta tidpunkten for Diwali, en stor festlighet som stracker sig over nastan en hel vecka och fyller ungefar samma funktion som nyar hemma, men med mer religiosa vibbar, naturligtvis. Himla haftigt! Sa det ar blommor, fyrverkerier och festligheter overallt. Igar var vi pa en slags Indisk "country club" for en storre fest dar vi motte manga av Akankshas vanner och vi kom aven darifran med tjusiga malningar i hennafarg pa vara hander. Idag ar det den storsta och viktigaste dagen av Diwali, och denna skall i sann Indisk anda firas med familj och vanner, sa darfor ska vi hem till Akanskas mor/farforaldrar och mota stora tjocka slakten! 

.

Sa, angaenda den dar rattsvansen. En forarglig, och oerhort underhallande, historia. Da jag och Sammy hade varit pa bio i Mumbai skulle vi bege oss tillbaka till vart hotell, som lag en 10-15 minuters gang fran biosalongen. Sa vi trallade hem, klockan hade nyss passerat midnatt. Indien i all ara, men sa valdigt rent ar det inte alla ganger, och vid denna tiden vagar sig skadedjur som rattor och dylikt fram. Ingen storre fara i vanliga fall dock, men det finns alltid undantag! Sa vi gick langs med en gata i den varma Mumbai-natten och en ratta kilar langs med en vagg till hoger om oss, nagon meter bort. Sammy gar strax framfor mig, och plotsligt ser jag hur rattan springer ut framfor mig i ett tappert forsok att korsa trottoaren. Det gick sadar. Den rusade vid en dalig tidpunkt och springer rakt in under Samanthas vid tillfallet lyfta hogerfort, som hon sekunden senare satter ner - rakt pa rattans svans. "PIIIIIIP" tjuter rattan som en hundleksak och Sammy skuttar 30 centimer rakt upp i luften och ger ifran sig ett panikslaget vad-fan-ar-det-som-hander-late. Rattan tvarvander och rusar in mot vaggen igen, Sammy borjar tjuta i en slags acklad skratt-panik och jag och en indisk man i medelaldern som ocksa sett spektaklet bryter samman av skratt. Ah, kara Indien, man vet verkligen aldrig vad som skall handa i nasta stund fran det att man stiger utanfor hotellrummet. 

.

Sa, darmed onskar jag er alla en Happy Diwali och borjar dra i mina nyinkopta, indiska klader! Kram! 

Bilder fran gardagens festligheter! Hennamalande pa g pa sista bilden. Sot tant, eller hur? :)