När allt är gjort

Allt som är och allt som varit,  allt vi tänkt och allt vi drömt om, alla våra högtflygande planer, dom sprack på små detaljer som man glömt

Jag minns att jag en gång skrev att vackra saker ibland tar slut, så att nya vackra saker kan få tillfälle att ta dess plats. 
Jag förstår bättre nu. Vackra saker tar inte slut. De dör. Släpps från tiotusentals meters höjd rätt ner i asfalt. Går sönder, långsamt, långsamt. En sliten, oärlig och smärtsam avlivningsprocess. 
Och det gör så jävla ont. 
Och ingenting blir någonsin vackert på samma sätt igen.