Och sa satt vi dar i sjon och sag ut over havet

Indien! Da var vi bannemig pa plats. Landet som egentligen kan ses som huvudmalet for denna lilla tripp, ar precis har, under mina sandalkladda fotter. Fjarilarna flaxar hejvilt i magen av bara tanken. 

.

Vi anlande igar fran Sri Lanka. Klockan slog 04.30 och borjade yla ut i den morka natten i Negombo. Sammy kravlade ur sangen, orattvist pigg efter nagra ynka timmars somn medan en annan lag kvar under det bla myggnatet och astadkom brolande och sjalvomkande laten. Slutligen stod bagge pa benen med vara storre ryggsackar pa ryggen och de mindre pa magen. Stensaker stil, kan aldrig ga fel med dubbel uppsattning ryggor.

.

Vi traskade ivag, fann en liten tuktuk och tog oss till platsen. Koade. Sen koade vi lite till. Och sa annu lite. Hittade en dyr frukost som satt alldeles ratt och sprintade ivag till var gate. Planturen gick fort. Jattefort. Upp i luften och direkt ner igen. Pa denna tiden hann de faktiskt servera en typ av macka innehallande en kryddrik gronskasmix med. Gott!

.

Vi bor i Kovalam precis utanfor staden Trivandrum i staten Kerala. Lite turistigt, men efter de gangna tva veckorna ar det en gigantisk lattnad att fa menyerna pa engelska och inte endast i ett gjytter av tecken som egentligen, for den kunnige, betyder nagot. Idag besokte vi en mysig park samt kikade pa ett tempel. Valkomna in var vi dock inte. Tydligen var man tvungen att vara hindu da. Attans, men det var fint att se pa aven fran utsidan. Parken lag val, sag 20-30 minuter med buss fran templet i fraga. Omradet hette Veli Tourist Village. Och turister var dar. Eller, tva, iallafall. Tva sma svenska damer med namnen Samantha och Cajsa trallade omkring i gronskan och runt den sjo som var belagen mitt i parken samt bland de manga indier som var pa besok. Vi tog oss aven an aventyret att paddla trampbat i sjon. Dar, mitt i sjon, drev vi omkring och sag ut over stranden precis i narheten. En liten remsa sand pa nagra meter och pa andra sidan sag vi havet. 

.

Under de cirka 34 timmarna vi varit har har minst tre stycken grabbar kommit och knackat pa min axel och bett mig och Sammy att stalla upp pa ett foto med dem och eventuellt nagra kamrater. Lite som att vara en apa pa zoo, men annu har de inte borjat betala for att mata oss med frukt. Tror det blir bast sa. Wuppido!